cheboludo

Det är så svårt, det här med blogg, för det är inte det att jag skulle ha svårt att komma på var jag skulle skriva, utan det att jag har så svårt att avgöra vart jag ska börja. Jag antar att jag på något vis ska se detta inlägg som någon sorts ny start på mitt bloggande, men å andra sidan känns det bara som att alla mina inlägg är det, eftersom jag uppdaterar typ en gång om halvåret.

Men i alla fall, så satt jag här, som vanligt med ett nytt inlägg på väg, fingrarna och skrivarlusten på topp, kaffemuggen i perfekt avstånd för att precis kunna nå den, och precis det avståndet som behövs för att, om jag (eller ska jag säga när jag) råkar välta den, ska den rinnande ljusbruna sörjan, med alldeles för mycket möjk, inte lyckas nå min kära lilla hårt arbetande hårddisk, eller blöta ner mitt tangentbord respektive mustouch och tvinga mig att, som så många gånger förr, springa efter en våt trasa och alldeles för mycket papper och rädda det som räddas kan. Där var det dags för en punkt, kände jag. Men för att fortsätta, är fötterna perfekt upplagda på skrivbårdet, datorn ligger så skönt den bara kan i knät, och stolen lagom bakåtvinklad för att jag ska ha en perfekt skrivposition.
Och nu då? Hur börjar man en blogg?

Särskilt nu, när tydligen dagboksbloggar blivit alldeles för ointressanta för folk att läsa. Man måste antingen ha en modeblogg, en musikblogg, en reseblogg, en sexblogg (heter det väl?), en kulturblogg, emoblogg, skoblogg, spelblogg, fjortisblogg, skojblogg, skämtblogg, turistblogg, internetblogg, nyhetsblogg, fruktblogg, festblogg och listan fortsätter ända tills man måste hålla limma upp ögona med små finklippta tejpbitar för att inte somna. Det är så många som blir hörda, lästa och sedda, att internet nu mer än någonsin känns som en ny värld av upplevelser (write that down, höhö), att jag inte riktigt vet vad jag skulle kunna köra med som den första, invigande "puffen" som det kallas. Något som får alla att komma tillbaka och läsa om mig och sådär.

Jag skulle ju inte kunna göra en blondinbella, för jag är ju ingen kos-kille, liksom... (skulle förresten vilja ge en eloge till Blondinbella, som visat att man behöver vara varken snygg eller smart för att kunna bli kändis!!!!!!!!!! Mest för att det är inne att ha blogg-battles)
Ingen Schulman, för jag tror inte jag är häftig nog...
Ingen såndär videosändare, för det skulle va överdrivet...

Vad finns det då kvar att skriva om? Det är ju så jävla svårt att komma på något, det blir ju bara fel om man försöker hävda sig med sina åsikter, eftersom man ändå inte kommer vara den första som kommer på allting och då känns det ju på något sätt bara jävligt onödigt på något sätt...

Man skulle ju kanske bara kunna skriva om vad man gör om dagarna, men tror bara att det kanske blir ointressant att läsa. Om jag kunde, skulle jag skriva ner alla funderingar, men de glömmer jag ju bort så fort jag slutar tänka på dem, och då jag försöker skriva om dem så blir det liksom aldrig lika bra som det lät när jag tänkte på det!

Och nu kommer den absolut svåraste delen, avslutet. Någon sa att det bara blir fel då man skriver "vi ses" eller "ta det lugnt", jag vet inte hur jag ska göra, så jag slutar bara nu.